Att våga ta emot.

Efter fantastiskt fin morgon med P där på lördagen så cyklar jag iväg till Brändän. Laddar lurarna med äventyrspoddar, inspirerar av andras motivation, existentiella frågor, att våga välja sina egna val & äga dem trots samhällets alla påtryckningar som vill ha in en in trånga normsystem. 

 

Når Brändön & min familj där.

 

 
 
 
 
Jag & Vera på tuhand liggandes på golvet i hennes rum & spelar spel. Noterar hur lika vi är. Hennes ironiska humor, jävlaranamma men också hennes vilja att förklara, att få andra att se vad hon ser. Att sätta ord på saker, vilja förstå, att vara personlig. Hon & jag i världen, alltid. Får tid med de yngre också. Blir överraskad av Loke när jag ska börja avrunda för att cykla hem när han kommer efter mig, lindar sina små armar runt min hals & sedan mycket viljestarkt pussar på mig. Även hans moster, även vi i den här världen. Blir alldeles rörd. Är som att få återuppleva Vera som tvååring. Dessa barn alltså. Märker hur jag luckrat upp mina egna föreställningar om hur det ”borde bli”. Livet i stort. Vilken form, vart, varför. När jag som nu mött en människa jag lätt kan se mig leva tillsammans med så kommer idéerna också. Tankar om att jag skulle ha ytterst svårt att motstå barn om den andre väldigt gärna vill. Det nya i mig är nog just att jag inte skulle tveka för att köra på. Det vore spännande, det livet också. Varför inte? Å andra sidan kanske jag aldrig hamnar i det läget & åren går & tiden börjar rinna ut. Det blir bra det också. 

 

Drar in & jobbar några timmar på söndag & det känns mer inspirerande än inkräktande på min fritid. Kör team i boxen sen, maxat mycket svett. Första gången som vi offentligt ger varandra en kram i boxen P & jag. Känner mig lätt stolt över att finnas till som en nära människa i hans liv. Senare får han en skivstång i käken & slår av flisor av sina tänder & en påminns om att crossfit är hårt ibland. 

 

 

 

P föreslår att vi ses senare & när jag dyker upp där är han lite extra mjuk & mysig, så mersmaksgivande att jag inte för en sekund vill låta bli att röra vid honom. Jag får gång på gång påminna mig om att han nyligen sagt att han inte vill ha ett förhållande. Att vi inte är självklara, att jag inte får lita alltför mycket på att vi ska få finnas kvar för jag är så jävla rädd att gå sönder. Samtidigt, han har gett mig en egen tandborste hos honom som nu står där bredvid hans egen varje dag. Och han har lagt fram min favorittidning bredvid hans på nattygsbordet, köper hem den mjölk som han inte dricker men som jag vill ha i mitt kaffe. 

Jag hoppas att det är en övergång, dessa rädslor i mig. Att det här redan nu är ett bryt i tiden, ett annat kapitel. Ett läge där det plötsligt skapas en ”tiden-före” & ”tiden-efter”. Vi är tillsammans hela kvällen & jag njuter som en katt över hans mjuka beröringar, över hur han begär mig & jag honom. Den här kvällen struntar jag i att hålla mig nykter. Jag går helt enkelt all in & är kär. Cyklar hem med den mjukaste känslan i kroppen. Genom den vackraste av nätter.

 

 

 

Natten mot måndag sover jag i min egen säng, intill Polly. Som vanligt ligger vi väldigt nära, huller om buller, armar & tassar om varandra. Vaknar leende. Med fokus på jobb. Flera spår samtidigt. Fokus jämställdhet, jämställdhetsintegrering, social hållbarhet, hbtqi, folkhälsa. Snart en av årets viktigaste konferenser här i norr som jag modererar & betonar vikten av just jämställdhet för, högst upp på dagordningen. Och snart också dags för Luleå Pride. Och det hänger ihop. Genom jämställdhetsarbetet synas könsmaktsordningen. Det handlar om kvinnor & män men stannar inte där. Det berör alla (också icke-binärt) som missgynnas pågrund av kön & könsidentitet. Att kartlägga, följa upp, analysera & utvärdera & tänka i flera parallella spår. Jämställt & jämlikt, inkluderande. Syna makt. Ifrågasätta & problematisera. Ibland göra nytt. Annorlunda. Inte släppa taget.

 

 

Jag kommer varva jobbfokus med hård träning. Idag väntar gymnastik & repklättring. På onsdag efter konferensen ska jag, Per, Martin & lite folk spendera kvällen i kanadensare. Ska gå en kurs ihop, hur kul som helst! Till helgen är det Pride. Ser framemot att som nytt för mig gå med idrottsrörelsen, paddelsektionen. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0