Luleå Pride
En dag med många känslor. Vaknade imorse med allt i kroppen. Känsla av verklighet. Närvaro. För det som är nu. För vad som skapats. 2012 arrangerade vi Luleås första pridefestival Sophie & jag. Tillsammans gav vi allt åt aktivism under flera år. Alltid tillgängliga, allt för det vi trodde på. Allt för att göra Luleå & Norrbotten till en plats där en själv skulle vilja växa upp (igen). Eller för folk att flytta till. Känna sig trygg, bekräftad, ha möjlighet till delaktighet & inflytande. Fokus på att mänskliga rättigheter ska gälla alla, alltid. Och det är starkt att se hur Luleå Pride lever vidare även när vi klivit åt sidan. Det fungerar. Fortsätter. Andas ut. Arbetar från andra strategiska håll idag. Allt är som det ska. Elden finns där. Nya former & andra tag. Tacksam för alla som ser arbetet för mänskliga rättigheter som en nödvändighet för att själv ges egen energi & driv. Så stolt över det vi skapat & som människor fortsätter samlas kring.
Känt mig som en infiltratör idag. Arrangerade från Region Norrbottens sida en föreläsning om unga hbtq-personer & utsattheten för våld. Fullsatt lokal. Kunde känna mig nöjd efteråt. Tycker om det strategiska greppet, att skjuta in perspektiven från flera håll.
Och att äntligen få tid at njuta av sammanhanget, av en pride i min hemstad. Emotionellt laddat. Möta mina vänner, människor jag samarbetat med, kontaktnät som vuxit fram. Att notera hur goda relationerna faktiskt är. På riktigt trots att flertalet endast är rent professionella. Rört mig runt i solen, Luleå som levererat som bäst. Tagit in alla intryck. Och så mötte jag M. I Luleå för att föreläsa. En person som jag mött senast på en queer BDSM-klubb i höstas i Stockholm. Ett möte som gav mersmak då. Nu tog vi oss tid till varandra. Åt sushi i gräset med benen i kors mitt emot varandra. Och här hände något som är svårt att sätta ord på men som betyder allt för mig. När alla bitar på insidan faller på plats, rent identitetsmässigt. Attraktionen jag känner för M. Den ärliga nyfikenheten. Bekräftelsen av min egen queera upplevelse av mig själv, min inre rörlighet, den flytande identiteten, begäret. M:s transidentitet i mötet med min egen queert emotionella existens. Som om mycket i livet handlar om att försöka begripa sig själv samtidigt som det pågår försök till att acceptera att allt inte behöver ramas in eller kunna förklaras. Som om M:s icke-binära identitet bekräftar min egen inre rörlighet. Genom M bekräftas jag. Slappnar av. Ser bara de bruna ögonen som söker mod att inte vika undan från mina. Hur jag njuter av hens hand som söker sig upp längs min nacke medan vi skrattsjunger till queer allsång. Mitt begär som vaknar, som vill kyssa de där läpparna & som gör det. M skulle åka hem, tillbaka till Stockholm redan ikväll. Vi fick en varm, solig eftermiddag ihop. Värt så mycket. Hen som efteråt skriver att den gärna träffar mig igen. Och jag känner likadant. Gärna snart igen.
Vacker kväll också. Varit en del av ett hemligt lesbiskt sällskap. Lesisk odyssé. Och en reumé. En väldigt fin kväll, lesiskhet som ett förhållningssätt oavsett könsidenitet & sexuell praktik. Vacker idé om systerskapets gemenskap. Trygga ritualer gjordes. Vi delade historier. Skapade band till varandra & åt gemenskapens måltid ihop. Allt på fin, för ändamålet särskild skapad servis. Avslutades med mjuk känsla i magen.
Landar hemma nu. Tacksam. Glad över dagen. Imorgon väntar fler äventyr, deltagande i panelsamtal med Fattarörelsen. Säkert någon föreläsning. Middag med vänner, utgång & vin. Dans, kanske nattbad.
Luleå Pride. Rakt in i hjärtat.
Kommentarer
Trackback
