Jag är kvar i den (o)verkliga fantasin medan dagarna rullar på mot (vecko)brynet.

Någon uttrycker det som att jag tycks ha en omättbar energi när jag hinner med att på en dag stiga upp innan klockan är fem, kör 30 mil på en dag, leder ett par möten, jobbar över & sedan åker en mil skidor på kvällen. Kanske ser det så ut men egentligen handlar det mer om att inte känna efter för mycket. Jag skulle gärna hellre dedikera hela eftermiddagen och kvällen åt massage för en gourmésnobb. Under väl utvalda händer.
 
Energin går åt till jobbet just nu. Och åt att låta tankarna spinna fritt medan jag kör runt i länet på mina kommunbesök. De fria tankarna söker ett särskilt mål. Eller kanske snarare två specifika. Den ena tråden rör sig mestadels kring jämställdhet & hur jag ska kunna ta fram min egen tjänst som går i linje med landstingsplan, verksamhetsplan & andra styrande underlag. Den idéen bärs upp av förväntan, nyfikenhet & ett jävlar anamma. Jag vill ge allt för att föra mina forna systras tidigare kamp vidare.
 
 
 
 
 
Den andra tråden lindar sig kring den lilla verklighetsbakgrund jag har kring A. De tankarna är lena, försiktiga & drömmande. Under en av de turer genom Norrbotten blinkar det till i luren & jag ler stort, måste stanna bilen & läsa. De är rader från A. Högst oväntade. Jag trodde att vi skulle låta allt vara, tona ut bara & försvinna. Han ställer frågor, fortsätter att reflektera, att finnas. Märkligt det här. Hur det är. (så självklart). 
 
Det är så skönt med den andre räven också, att mötet i lördags inte gett mer efterspel än en skön känsla av tillfredställelse. Också mersmak av impulsivitet, mod & ögonblick. Att få låta nyfikenhet guida.
 
Lucia idag. Fått se luciatåg genom jobbet. Kunde inte låta bli att önska att kören, tåget var klädda i regnbågens färger istället för det vita. Att Lucian inte såg ut som en tjej. Att låtarna handlade om andra saker. Jag satt mest & drömde mig bort. Lekte med tankar om att jag & den här främmande A beger oss till Island. Det är vad jag allra helst skulle vilja göra nu. Kom igen A; du känner mig inte (än) men låt oss boka en resa till Island, rida på islandshästar i karga vindar & värma oss i tältet om kvällen. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0