Fortfarande.
Båda är vi tydligen tillbaka från semestern som inte alls blev som vi från början trott.
Plötsligt ser jag dig. Du mig. Du höjer handen till hälsning och jag förmår inte att höja min egen till svar, bara nickar.
Ser. Allt exploderar på insidan. Blir yr i händerna.
Jag älskar dig inte ett uns mindre än förut.
Fan.
Kommentarer
Trackback