Bara du.

Att ens det kan vara möjligt att sakna någon såhär mycket som jag saknar dig. 
 
Som om du varit borta ett helt liv fastän det inte är mer än två månader sedan du gick. Och så iskall rädslan är, att du inte återvänder. Att det blir ett helt liv. Till slut.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0