Vi firar stunden, livet, oss själva.
Morsdag & jag & modern gör sådant vi gillar; drar på loppis, promenerar i regn (påminns varför jag älskar regn), dricker kaffe, samtalar om livet, stöttar, ifrågasätter, uppmuntrar till max. Hon med sin självständighet, med kärleken till båten, till att ömsint smörja in det fina träet med teakolja, lyssna på fåglar, se det stora i det lilla, vara ensam, vara utomhus, vilja känna stort.

Igår gav jag mig av ut för att fria sinnet genom att rasta benen. Långpass löpning som förankrade mig nära mitt eget, centrerade mig själv. Tog mig fram över broar & hänfördes över hur vacker den här staden är med havet & solen & skärgården, genom skogar som tog andan ur mig genom sin skönhet, solen som kikade fram mellan trämmar, vitmossa som mjukt bäddade in underlaget, skägglav som med sin närvaro talade om hur ren luften är här. Rädsla i kroppen för björn som kan vara i närheten, en rädsla som gjorde sinnet än mer vaket, stegen lätta & snabba över då jag rörde mig genom sankmarker & kämpandes drog upp skorna ur leran, vidare bara. Rörelse samtidigt som sinnet rörde sig saktare & saktare, fann ro & vila. Sprang & sprang till dess att jag nådde sundet som skiljer fastland från ö. Stannade, hjärtat slog hårt, lungorna var vidgade, starka.





Efter drygt 1.5 mils löpning möttes jag upp av moder som kom körandes från sin båt & tillsammans gjorde vi följe till en hamn, sedan hem. Som jag trivs i den här staden, så mycket den är vad en gör den till. Som med det mesta. Här finns sådana förutsättningar att trä hallon på ett strå.
På min balkong är det sommar nu. Ser framemot morgonkaffe utomhus.

Söndag & jag jobbar som ofta litegrann, även på helgen. Det ger så mycket när tankarna hinner samla sig. Italien för övrigt där jag spenderade stor del av förra veckan var en givande resa. Min föreläsning gick över förväntan & stora erbjudanden dök upp. Önskemål från Europakommissionen om att ha mig där, kommuner från södra Sverige som vill starta upp gemensamma genusprojekt med mig. Kommande vecka väntar både föreläsning för politiker, samtal med kommunchefer & en del övrig utbildningstid. Ska även springa ett lopp med jobbet som jag fått med mig kollegorna på, avsluta vårens kurs med Run Academy & ta emot J som kommer hem.
Han är i huvudstaden & vi är ifrån varandra flera dagar. Det känns i kroppen. Jag längtar. Inte efter att göra något särskilt. Mest att ha honom nära mig. Här.
Kommentarer
Trackback