mellan raderna.

Djup & lång natt. Märkligt textsamtal med J till morgonkaffet. Kantiga ord om ingenting egentligen. Uttryck för att vår relation har blivit reducerad till just Ingenting. För varje ord jag läste blev jag alltmer uppgiven & frustrerad. Ganska snart skrev jag det; att det kändes märkligt i mig att utbyta ord som om vi två vore ytligt bekanta. Jag frågade det också; Är det vad vi har blivit kanske, ytliga bekanta?!

 

Jag slog fast att jag inte fixar den ytligheten. Inte med honom. Frågade hur han tycker att det är & de här nya bekantskapsrollerna men då slutade han att skriva. Inte förvånade, snarare väntat. Det har jag lärt mig om honom att han är förutsägbar på det området; blir det minsta svårt så drar han på flykt. Och kvar satt jag med morgonkaffet & tänkte att han hade rätt den gången då han sa att han var rädd för att jag en dag skulle se att han är ganska tråkig. Han är det. Också. Han har sidor som är totalt urtråkiga & de var dessa sidor han bjöd på imorse. 

 

Jag & Micke drog iväg & åkte skidor & vi blev kvar hela dagen. Åkte från ljus till mörker. Genom en skog där träden bugade av snötyngden. Jag åkte mest ensam, inne i mig själv, pure meditation. Vi sågs i värmestugan ibland, värmde oss med varma drycker & fortsatte sedan. Skogens stillhet gör mig närvarande & mina känslor rena, nakna. Jag lämnade kilometer efter kilometer under skidorna & blev varse att jag kände mig ledsen. Det känns som att jag & J just nu tar stora kliv ifrån varandra & det är det som gör mig mest ledsen, att jag börjar tro att det är oåterkalleliga rörelser ifrån. Där i spåret längtade jag alllra mest efter att få bli riktigt, ordentligt omfamnad av honom en sista gång. Omkullkastad, nedbrottad & översköjd. Kallades tillbaka till den frusna verkligheten av nedkyllna händer & fick tina upp länge i badkaret, två åkta mil senare.

 

Jag forcerar mig iväg, tvingar bort tankar från honom på annat. Kontaktat Sasha som jag mötte i Berlin. Vi skriver lite till varandra, utbyter tankar om vad verklig intimitet kan vara & hur intressant det är med den klubben vi möttes på, hur Schwelle erbjuder utrymme för närvarande ögonblick. Det verkar vara en klok person & det är underhållande att påminnas om hur det finns fler skatter ute i världen än en räddhågad guldlock. 

 

Pure pleasure i skogen.