mellan raderna.

Just hemkommen från Boden. Sen arbetskväll men en riktig bonus att få köra en splitterny bil! Riktigt susade fram & fick hålla mig förnuftig för att inte bara sänka höger fot på bromsen & segla iväg. 

 

En lång men fin dag som började med Ma & jag, kontorlandskap & varma leenden som start. Har tagit mig från det ena viktiga mötet till det andra under dagen. Mötte som hastigast J. Märkligt möte. Jag är på väg rakt mot honom av en händelse & han har ingen orsak att förflytta sig därifrån men ändå gjorde han det. En sån övertydlig manöver, som en clown som överdrivet snubblar över till andra sidan gatan för att slippa ett obehagligt möte. Han vände sig klumpigt om, undvek mig aktivt. En stund senare hamnade jag i min rörelse med andan i halsen på en gemensam informationsträff & råkade hamna en armlängds avstånd ifrån honom. Hur kan en människas nacke vara så tilldragande? Den omöjliga nacken alltså med de omöjliga händerna som mjukt lindade in sig i varandra. Det var svårt att inte se honom, hur avvisad jag än var. Det var tur att jag behövde lämna mötet tidigare & ruska av mig honom. Passerade hans kontor senare denna eftermiddag & hans dörr stod öppen. Jag gick & samtalade med någon i ett sådant samtal som tar plats men han såg inte ens en sekund upp från sin dator när jag passerade. Han övertydlighet är som kallvatten & jag fattar att han vet vad han gör. Ändå är jag fortfarande fascinerad. Hur han kan vara verklig. Han dränker & tar död på hans egna möjligheter att ens kunna ha mig kvar som vän. Grattis guldlock, det gör du bra. 

 

Jag & S fortsätter vårt brevmailväxlande, våra ordflöden som för oss allt närmare varandra. Som två resenärer som tydligt rör sig mot en gemensam destination. Med stor nyfikenhet dyker jag ned i våra samtal om flytande genusvariationer, maskulinitetsnormer & alternativa vägar för att nå sig själv. Det är en bra person det här.