Loud and wild.
I just need to go, to fly, to meet my women and to laugh, loud and wild. Free as a child, utan alltför tydliga koncept & begripligheter. Bara resa, för att leva. Drömmer om resandet; om att vara on the road & det närmar sig. Jag manifesterar det & känner hur marken har börjar röra sig under mig med stora förhoppningar.
Jag älskar mig själv idag, igår & förhoppningsvis imorgon. Lämnar ett par kräksjuka dagar bakom mig & dyker ned i bassängen. Förvandlas till ett vattendjur med gälar & lungor som en blåval & simmar tusentalsmeter, sedan smälter jag ned på bastulaven & lägger ekologiska ansiktsmasker & tar hand om mig själv allena, lever gourmé på egendate.
Sambon i min närhet gör annat & jag tror att vi just nu befinner oss i en inandning, var & en i sitt eget andetag, i sitt eget space med tydliga behov som guidar oss dit vi hamnar. I nuläget är det åt skilda håll, med olika behov. Det är vackert tycker jag, fridfullt hur vi båda vattnar våra egna kvarnar. När han tar hand om sina behov så får även jag mer utrymme för mina.
Och jag vill ha kvinnor omkring mig. Härliga, kloka & starka kvinns med framåtanda & breda bäcken, kvinnor med fittor & menskoppar. Jag vill ha feministiskt häng där vi delar gemensamma erfarenheter & tror på att vi måste leva hårt för feminismen det här året för att något ska hända. Jag är inte alls det minsta essentialist men älskar att folket jag omger mig av inte är biologiska cismän, allt annat är lite extra inbjudande för mig så ge mig dig, er. Bjud in mig & låt mig känna era händer & få dela idéer & skratt.
Kärleken här hemma glider in under mitt täcke någon gång i gryningen, kall som en isglass & vi håller om ett par timmar i gryningsland. Ny dag gryr igen & jag fortsätter flödet som vattnar behoven. Badar med små knytt som henbarn & systerdotter, med syster & vänner. Lagar mat & tar iskalla promenader, mumifierad i lager på lager & fryser inte alls. Bastar vidare genom dagen & kvällen, får kramar från små armar & större. Ser det sköna i våra kroppar, i vårt gemensamma svett & våra generationsväxlingar & förstår vilka tillgångar vi är för varandra.
Har nära samtal med någon, ja med Frökontrasten; vännen som alltid doftar skog i sin mörkblå hellyhansen, han som jag vill älska för alltid & som jag drömmer om; alltid drömmer om men aldrig för att ha eller få på något särskilt sätt. Vi bara ler, på avstånd & checkar av & uppmuntrar till fortsatta flöden; så som vi alltid gör & har gjort så länge nu.
Tänker på henne; på Finn & hur hon såg ut när hon låg bredvid mig i stilla betraktande. Hur hennes blå ögon fokuserade, minns fortfarande känslan av hur hon det ögonblicket var det vackraste & skönaste jag någonsin sett. Jag drömmer & det känns bra att drömma. Det är ett fritt drömmande utan habegär, utan känslor av missnöje från nuet, ingen saknad av tillfredställelse eller grundat på oro eller orättvisa. Jag bara låter tankarna flyga, lätt & högt. De landar som fåglar där de vill vara, utan klor som fastnar & river, bara lämnar lite fjädrar kvar innan de drar vidare igen.
