Utan konturer men helt i ordning.
Föränderligheten som får fritt spelrum i tidsflödet fascinerar mig. Hur mycket allt rör sig; flyter samman; löses upp; antar nya former för att sedan lösgöras igen till något annat; inte så ofta greppbart, behöver inte heller vara.
Båda fötterna samtidigt; rakt ned & ordentligt; ingen tvekan om att allt sker här & nu; kanske är det så att inte mycket alls sker eller så drar det förbi, rejält abstrakt; jag fångar ingenting & har inte heller den avsikten. Umgås med min gamla vän & det slår mig att hon verkligen har tre barn vid sin sida. Hennes. Det underliga med Tiden & hur hon skapat formen för sig själv medan jag har min som ser helt annorlunda ut. Aktiva val, ständigt & jämnt även när en tror att en inte riktigt är säker; när en avvaktar litegrann; även det ett val. Ditt, mitt, era & våra. Som när jag möter H & vi konstaterar att vi båda känner av vad det är som rör sig omkring oss; nära, i somligas blickar; i kända & i främlingars beröringar. Det där. Avklätt & hungrande; forskande & längtande. Som om våren har återuppstått eller att det bara drar som en susning genom oss igen. Som sprunget från någons fingertoppar eller över en kaffe.
”Pure desire is: I want it. I got it. It's coming. I know it. Pure desire has no doubt woven in it. Pure desire is just, "I'm a worthy being, life has helped me to know that I want that, and I'm looking forward to watching the natural unfolding of it, because I've asked for it and it's done." THAT is pure wanting.
- Abraham-Hicks -” By Wendy [the wind in my wood]
Jag sänder ut. Du ringer. Jag svarar & vi möts. Jag går från den tillbakahållna tankehagen & placerar läpparna rätt på magen. Den som är din, där linjerna blir vackrare för varje gång jag ser dem. [även då för flera år sedan, ett par månader tillbaka; igår & imorgon; pure & strong; verklig är kärleken för dig upp & ned & allt det där] För känslan som bara vet, genom huvudet som inte funderar vidare kring det här, genom huden & ut. Dina händer om mina skuldror; fågelvingarna & din nackes skuggor jag inte ser längre, bara känner. I want it. I got it. It's coming. Jag älskar det här; att simma med dig i sjön; att drömma tillsammans; särskilt när du placerar dem, drömmarna med dina fingertoppar bakom mina öron; att vara i samma lag; att blanda ihop våra konturer efteråt; älskar att vi fortsätter såhär hur det nu blir, när det än är. Tiden, tiden jag måste rusa. Upp & på med skorna; iväg för att boxas; svettas av andra orsaker än av solen & dig. Jag gör det nu; allt är okej; det rusar & det strömmar & lever; för vi lever & vi är allt annat än genomskinliga. Jag ser dig i färg. Som när turkost möter bärnsten.
Och; jag har gjort det igen. Suttit på en häst. I skogen. Inte bara suttit, ridit & kommit hem igen & möts av cocoskatten som reser hem imorgon; kommer sakna hur hon lindar in sig & formar sig själv likt tofflor kring mina bara vrister för att väcka mig om morgnarna.
Jag & G går i lag också. De där energierna; får inte nog & det gör mig nyfiken.
Hon har drömt också. Utan att alla tre barnen var med. Kanske sände jag ut. Hon bjöd in mig; tydligen var jag med & det var bra, så förbannat bra. Let's do it again; en annan gång. Som en första gång på riktigt. Eller inte. Men i drömmarna. Wow. Hänsynslösa & högt flygande ibland. Som morgondagen bör bli. Medverkan på Radio Norrbotten om PRIDE; leve regnbågen!
