mellan raderna.

A strange insight but everyting is real. Så många år sedan som vi rufsiga och av varandra, alldeles omtöcknade drog på oss kläderna och packade ihop din väska, stressade iväg till tågstationen och plötsligt insåg att vi skulle säga det där ofrånkomliga goodbye. Två indientokiga frifåglar återconnectade i Sverige för att sedan spridas var och en igen för att forstätta skriva de där enskilda kapitlen, samla erfarenheter och uppfylla en del ofrånkomliga måsten. Vi visste aldrig när det skulle bli menat att mötas igen men vi anade nog båda två att det en dag skulle ske. Kanhända är det bättre att det inte skedde tidigare. Antagligen hade jag varit dig totalt hängiven då och utan förbehåll rusat in i vår historia igen men jag vill tro att jag äger en distans nu, en medvetenhet och en mer stabil egenförankring. Samtidigt finns det kvar, allt det som var men också, allt som ännu inte är över."Would love to see you and walk the beach together, with large staring eyes from sugarly chai - your V." Det har tagit flera år, allt det här andra vi sa att vi skulle göra men den röda tråden är närvarande och nu är tiden här för återkoppling och ett alldeles verkligt möte där vi sluter cirkeln. Vi möts där allt en gång började. Nya kapitel väntar. Kanske på ett helt annat, nytt vis. Vilda vingslag V. Om mindre än tre månader. H sade en gång till mig att vissa saker aldrig går att vrida sig emot, vissa flöden äger den stora meningen och just detta är din, är er livssång.