Dessa scener ur verkligheten.

Vår nya lärare gestaltar sådant vi känner igen och det gör mig hoppfull. Hon gör situationstecken kring alla möjliga begrepp och åter igen känns könskategorier, sexualitet - och alla andra tänkbara identitetsbaserade kategorier endast placerade i rörliga processer och det juridiska rättsystemet blir något att inte bara känna sig inlåst inom. Går ifrån den nya delkursens första dag med nytänd glöd.

Denna nytändning fortsätter in i klätterhallen där jag och Ida varvar klättring med rött te ur termosen och vår nya utrustning sitter gjuten och det går bara uppför och jag vill dansa på väggarna - och gör det.

Flera timmar senare samtalar jag länge med Ulli och vi minns tillsammans de vi saknar men styrker också varandra i det som finns närmre, det som inte nödvändigtvis, kanske inte alls behöver ankras i en morgondag. Vårt samtal ger mina steg en alldeles särskild riktning, en famn. Det ger mig henne i möllans myller, det ger mig oss i möllans natt - det är likt en pedro almodovar film i rött och vi bidrar båda två till denna givna stund där detaljerna är våra ögon och det är natt och vi ler fortfarande.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0