mellan raderna.

Beloved friend, kom in in mitt liv som en ung dansare med stort lockigt hår för nio år sedan och har sedan dess funnits med som en av de allra närmaste, and still are. Lockarna har fallit, resorna blivit alltfler och vänskapsgrenarna gror vidare. Han fyller år idag, kära Jimmy och vi möts genom det alldeles för långa landet i luren och planerar, drömmer och inspirerar - som vanligt.
-"När kommer du hem då? undrar han. Vet om att du är så väldigt saknad här. Vi pratar dagligen om dig och vi tycker att det är din tur att återvända nu. Du har så mycket som väntar. Skog, sjöar och berg och vänner som vill ta emot dig, vill nörda in oss alla med dig i yogan och klättringen, vilket team. Så, när kommer du? Vad har du att förlora?

Vad jag har att förlora?
Visst kommer jag en dag att lämna det här. Kommer att säga hejdå till människor jag ömmar för, som hjälper till att göra livet levande här nere. Kommer att lämna platser jag lärt mig att älska, vunna smultronställen och minnesplatser. Men förlorar jag något? De nära förloras inte och platserna finns kvar.

Jag har en cirkus i huvudet. En otålighet som gör mig vildsint. Vill kasta omkull även mina nya planer ibland, vill tänka om ytterligare en gång, packa ihop allt och dra norröver. Inser hur lösa alla visioner just nu är, hur ingenting känns bestående ty allt är mer än förgängligt, det löses upp vid första tanken på konkretisering. Tagning, scen 1. Börja med första scenen, första stegen in i det nya. Så får det ske allteftersom. Menjagvillhaallt nu.

Lösryckt, frisläppt, längtansivrig.

Jag kommer, klart som fan att jag kommer. Ska bara lägga upp ett pussel som fungerar först.

Vi börjar med ett grattis Jimmy, min födelsedagspresent till dig - jag gör det. Jag drar och tar med mig mantran och ett liv av yoga till dig. Resan har börjat.