mellan raderna.

sista inlägget inifrån boningen i slottstaden. vår vagga som sakta men utan tvivel gungat oss in i vardagslivet i skåneland, en indoktrinering som plötsligt en dag är ett liv, en tillvaro med skratt och gråt, stillhet och livfullhet, alla nyanser och definitivt, med alla queerflaggans färger. jag har varit mer stressad sista veckorna än jag trodde var möjligt. när min egen gräns för självbehärskning varit nådd och överskriden så har freden fångat mig i den fallande stunden och genom att våga se, även lyckats med konsten att bevara mig hel. stress och press i kombination är definitivt ett av de tillstånd jag hanterar som allra sämst. thank you fredslivet, det finns så mycket att älska dig för. i den stund som mitt stressade tillstånd slog över mitt livsskepps alla kanter så blir jag uppfångad och av nödvändighet tvingad till eftertanke och ro i stallet, bland vänner. medan min puls sakta slog av på takten lade inka, den lilla hästen med de stora stegen, sitt huvud mot min panna och förenad i en stund, av något som känns som samförstånd- och ifrån hennes sida, empati, så gick det inte att ens vilja springa vidare. jag var där och då och älskade erika för hennes förmåga att inte alltid behöva säga vad hon tror att jag behöver höra utan genom att vara närvarande tillsammans med mig. djuren bör få nästan all eloge these days. möten, skolprojekt, ännu fler möten, packning och städning fortsatte att avlösa varandra därefter och igår började lägenheten anta en form som börjar ge löften om att det här kommer att gå. vandrade ut med gandhi medan skurmedel torkade in på mina händer och hamnade på en djuraffär, hos kvinnan jag adopterade gandalf ifrån, den nu i jord sovande gammelgrå. plötsligt satt jag där med robin i min famn, en marsvinsgrabb som stal all min uppmärksamhet och framförallt mina tankar på annat vilket resulterade i en meditativ vila.

som sagt, freden och djuren och vänner - you make my world. nu ska packning slutföras, lägenheten besiktas och jag börja bege mig till erika för en kväll med genussittning där jag kommer att gestalta beatrix potter. på återseende ifrån en annan gata.

att samla damm, skotta skit och trampa lera är ibland den absolut bästa terapin. bilden nedan är tagen direkt efter stallet häromdagen, smuts som är glädje.