mellan raderna.

har åter fått tillbaka den saknade delen i det lilla kollektivet efter ett par sköna dagar på enkvinnhand.  freden tog med sig gandhi och drog till göteborg för en spelning och familjeliv på en pinne. kvar i malmö tackade jag ödmjukt nej till förslag som regnade över mig om umgänge för egentid har verkligen ett helande guldskimmer i munnen. medan freden och leo i pangaeans lost spelade lös och charmade publiken höll jag till ro med att laga het höstsoppa, flanera vid stranden och titta på film. mycket blev skrivet också. today and tomorrow möts ganska ofta. tid finns sällan i verklighetens ränder och jag ser det som en frihet att kunna parera mellan väl valda delar.
det är mycket som sker genom mentala resor nu. någon är på väg att byta stad, någon annan ordnar en fantasifull skogsfestival. en tredje ifrågasätter relationskontrakt och en fjärde törstar efter ett helt annat liv. ingenting är för mig främmande. som en pendel granskar jag varje människa och speglar mig själv och inser att min egen törst är stor men i praktiken vilande. jag ser på freden och finner min kamrat. uppskattar hans förmåga att alltid uppmana mig att ta till orda, att växa vidare, att ständigt vara i rörelsen. rörelsedefinitionen kan vara mycket. nu är den mestadels akademisk.
vill inte ha höst, vill ha någonting annat nu. vi andas tillsammans och vet att vi kan låtsas allt, bara vi själva vill. vi kan vara ett frodigt växthus av skapande krafter, ett par färgstarka raggsockor, en spännande film. ändå. mina ambitioner är nära men hösttrötta.