mellan raderna.

är inte alldeles övertygad om att jag borde lägga ifrån mig tentaskrivandet och anse det vara ett avslutat kapitel för delkursen men samtidigt har jag nog inte mycket kvar att vrida ur. har fått anledningar de senaste dagarna att ifrågasätta nödvändigheten över att lägga all den energi jag dedikerar till studier. att jag ifrågasätter betyder inte att jag finner skolan mindre rolig men däremot är det glasklart att jag saknar livet av rörelse något otroligt. det är här jag lägger in min undran och min egen relation till "raka spår". jag har väl aldrig varit den som väljer de tydligaste vägarna framåt, vad är det då nu som gör att jag har intalat mig att jag inte kan göra avstickare ifrån denna mångåriga-bana jag påbörjat inom den akademiska världen? har på känn att det grundar sig i kärnan kring hur jag vill leva egentligen. att börja läsa, att vara inskriven vid en instutition och veta att det förväntas vara min inrutade plats för ett bra tag framöver var inget lätt beslut och har aldrig för mig varit självklart. ändå har jag genom årens gång funnit problematiken med att inte ha de rätta verktygen, att i frustration behöva resa hem från platser när jag trivs som allra bäst just för att pengar och långsiktiga framtidslösningar uteblivit. så. vad klagar jag på, borde kanske vara förbannat nöjd över att jag lyckats fatta ett relativt klokt beslut, har funnit en plats i både en stad, en familj, en klass. svaret är det att jag vill ha allt. mycket vill ha mest men just nu vill jag ha i första hand ha indien. jag vill släppa kontroll och ordning. vill sluta tro att stegen måste ha en riktning och istället söka kärleken i närvaron i ett kaos som är fullt av färger, ett kaos som efter ett tag är begripligt. när vänner till mig som inte pluggar kan göra spontana resor och frågar om jag vill slå följe med dem till indien imorgon vill jag kunna säga ja och snabbt rafsa ihop en väska och dra. I need to put some spices to my life. lite hetta och äventyr. vill riskera att bränna mig på tungan och girigt halsa i mig vatten inte vara så återhållsam, så ordnad, så ofri. tänker återigen på dessies rader om att vi själva skapar vår situation och jag håller så uppriktigt med och jag vet att jag inte har rätt att klaga. jag är i grunden fri och jag har själv placerat mig här och skulle någon be mig hoppa avskolan för resande liv skulle jag vägra och strida mig blodig för att få vara kvar i en queervärld som jag börjat älska. vill inte ha antingen eller. vill som ovannämnt, ha allt. har i samtal med uppmuntrande fågelvänner börjat se lösningar istället för hinder. ett frö har börjat gro i mig och en dröm om chai på trappan vid ganges har börjat ta en konkret form. ska ha möte med min studievägledare och se om vi kan designa mig ett tillfälligt kryphål ur skolans värld i vår.

ska snart iväg på yoga efter dagar av stillhet vid datorn. har bara suttit och skrivit under fem dagar och redan värker armbågen och mitt högra knä. kroppen talar språk jag förstår. stillhet är inte min melodi. fredrik väckte mig förövrigt imorse redan klockan fyra i gryningstid. på väg till stockholm för en veckas arbete. en fin varm kropp med återseende om ett par dagar. gandhi verkar sakna fredrik genast och försöker kompensera hans frånvaro genom att klistra sig fast vid mig. vi hade en fin morgonpromenad där vi hälsade på vår lille vän gandalf som avslutade sitt hamsterliv i lördags. "vi kommer och vi går ur jord" sjunger kultiration och utan religiös mening så kändes gandalf vidarefärd som just en sådan när jag med mina bara händer täckte hennes lilla kropp med jord. vila i frid.